ÄR JAG ETT VITTNE?

Hur påverkar det vittnet?

Att bevittna ett brott eller en våldssituation kan ha negativ inverkan på ens känslomässiga och psykiska välbefinnande.

Det sätt på vilket offret påverkas av den upplevelsen kan bero på följande.

  • Hans eller hennes ålder. Om vittnet är äldre kanske han eller hon har mer kunskap och större förmåga att hantera situationen själv och agera på vad som händer med större självsäkerhet och trygghet.
  • Den tidigare relationen med de personer som är inblandade. Det kan vara svårare att hantera och acceptera en våldssituation där man känner offret eller förövaren.
  • Den typ av våld som bevittnats. De situationer där vittnet såg eller hörde svåra våldshändelser eller våldsamma brott, till exempel om det var vapen inblandade, kan orsaka en mer negativ känslomässig inverkan.
  • Antalet våldshändelser som bevittnats. Om vittnet har sett eller hört en våldssituation upprepade gånger över tid, kan intensiva negativa känslor uppstå, till exempel skuld, hopplöshet eller frustration relaterat till det faktum att vittnet känner att han eller hon inte kunde göra någonting för att förhindra situationen.

Separador

Att bevittna en våldssituation kanske inte skadar oss fysiskt, men det kan orsaka vissa känslomässiga problem.

En del vittnen känner sig

  • chockade
  • oförmögna att reagera
  • förvirrade
    • när personer som vittnet känner är inbegripna i situationen kan det uppstå blandade känslor, till exempel att känna tillgivenhet för förövaren och samtidigt tycka illa om det som han eller hon gjorde
    • humöret kan också vara förvirrande– vittnet kan känna sig lugn och glad för att några sekunder senare känna sig ledsen och nere
  • skrämda
  • osäkra
  • oroliga, bekymrade och bedrövade. Ständiga tankar och minnen av det som hänt kan förekomma
  • extremt på helspänn vad gäller allting som händer runtomkring (känner sig konstant rädd för att situationen skulle kunna hända igen) och intensiv fruktan för hans eller hennes eget liv
  • rädda att någonting dåligt skulle kunna hända eller rädd för att attackeras och misshandlas av förövaren
  • skuldtyngda över att ha misslyckats med att hjälpa offret eller över att ha känt sig skrämd och ha stelnat till när situationen inträffade
  • skamsna över att inte ha hjälpt offret
  • bekymrade och osäkra inför att vittna i rätten, sök på I domstolen för mer information
    värdelösa
    ledsna – sorgsenheten kan vara mer intensiv när situationen inbegriper personer som står vittnet närmare, till exempel vänner eller familj.

Separador

Vissa hälsoproblem kan uppstå, till exempel

  • sömnproblem, till exempel mardrömmar om vad som hänt
  • illamående, kräkningar, yrsel
  • huvudvärk
  • minskad aptit
  • ofta återkommande gråt
  • minnessvårigheter, till exempel att inte komma ihåg när eller var någonting viktigt har hänt
  • koncentrationsproblem, till exempel att lätt distraheras av saker som händer runtomkring medan man pluggar
 testemunha de crime 

Förändringar i beteendet kan också uppstå, exempelvis

  • mer aggressivitet mot andra, till exempel fler konflikter med klasskompisar eller vänner
  • tillbakadragande från de personer som står en närmast
  • brist på intresse för aktiviteter som man en gång tyckte om
  • brist på motivation gentemot skolan, vilket kan leda till sämre betyg och skolk
  • undvikande av platser som påminner om det som hänt och undvikande av att gå genom den exakta platsen där brottet inträffade
  • undvikande och tillbakadragande från personer som var inbegripna i den upplevelse som bevittnats, i synnerhet när upplevelsen har inbegripit de mest närstående personerna som släktingar, pojkvän eller flickvän eller vänner
  • man kan få beteenden som är mer typiska för yngre barn, till exempel att sova med lyset tänt.

 

Separador

OBSERVERA!


Varje person reagerar olika efter och under tiden man bevittnar en våldssituation eller ett brott. Alla reaktioner är ett naturligt gensvar på en upplevelse som kan hota vårt välbefinnande och vår personliga säkerhet. Dessa reaktioner bör avta med tiden.

Om symptomen håller i sig, eller om du känner på samma sätt som du kände när brottet eller våldshändelsen skedde, prata med en vuxen som du litar på. Berätta för dina föräldrar, din skolpsykolog eller kurator. De kan ge dig råd och rekommendera ytterligare professionell hjälp.