Mord på en familjemedlem eller vän

bör jag polisanmäla?

DEN SOM HAR UTSATTS FÖR BROTT ELLER BEVITTNAT ETT BROTT HAR RÄTT ATT ANMÄLA DET.

Om du har utsatts för brott är det väldigt viktigt att du anmäler det till polisen. När det har anmälts är sannolikheten mycket högre att få tag på personen som begick brottet mot dig och att hindra honom eller henne från att göra samma sak mot andra.

En polisanmälan är ofta nödvändig för att du ska kunna ta tillvara dina rättigheter och få skydd. Både försäkringsbolag och Brottsoffermyndigheten kräver i regel en polisanmälan för att pröva frågan om ersättning för skador till följd av brott. Om du har utsatts för ett brott bör du därför så snart som möjligt anmäla det till polisen.

Separador

? VAR KAN JAG ANMÄLA?
  • Du kan anmäla ett brott genom att kontakta den lokala polisstationen och lämna information om vad som har hänt.
  • Det går också bra att göra en polisanmälan på polisens telefonnummer 114 14.
  • Vissa brott kan även anmälas via internet på polisens webbplats, www.polisen.se.
rapariga procura apoio/ajuda

Separador

? VAD KRÄVS DET FÖR ATT ANMÄLA ETT BROTT?

ATT ANMÄLA ETT BROTT KOSTAR INGENTING.

När du anmäler ett brott ska du lämna information om vad du har sett eller hört:

  • tidpunkt och datum då brottet begicks
  • platsen för händelsen
  • en beskrivning av vad som hänt
  • eventuell identifiering av de inblandade, det vill säga förövare, offer och vittnen.

Den person som identifierats som den som ligger bakom brottet av offret eller vittnen som anmälde det till polisen kommer att meddelas och informeras om anmälan som gjorts.

Separador

? VAD HÄNDER EFTER ATT JAG ANMÄLT ETT BROTT?

Med anmälan som underlag beslutar polisen eller åklagaren om en förundersökning ska inledas. Under FÖRUNDERSÖKNINGEN försöker polisen samla in alla tillgängliga bevis. För detta kan krävas att man samlar mer information från eventuella offer och vittnen.

Under en förundersökning kan förhör hållas med den som är misstänkt och med andra som kan ge upplysningar, till exempel med brottsoffer och eventuella vittnen. Det som kommer fram under utredningen samlas ofta i ett förundersökningsprotokoll.

Den som utsatts för brott kallas nu målsägande. Som målsägande kan man bli förhörd och får då berätta för en polis eller en åklagare vad man vet om brottet. Ibland räcker det att man lämnar sin berättelse per telefon, men om man blir kallad till förhör är man skyldig att komma. Om man uteblir utan giltig anledning kan man bli hämtad till förhöret av polisen.


I slutet av detta skede kan ÅKLAGAREN:

  • Lägga ned förundersökningen. Om det inte finns skäl att fortsätta förundersökningen ska den läggas ned. Det kan ske om det visar sig att det inte var frågan om något brottsligt handlande eller om någon misstänkt inte kan pekas ut. Ett annat skäl kan vara att spaningsuppslag saknas, det vill säga att det inte finns något spår att följa. En nedlagd förundersökning kan tas upp igen om det framkommer ny bevisning.
  • Även om förundersökningen läggs ned kan brottsoffret ha rätt till försäkrings- eller brottsskadeersättning.
  • Ta beslut om åtal. Om åklagaren anser att det finns tillräckliga bevis för att fälla den misstänkte ska åtal väckas. Utifrån vad som framkommer i rättegången tar domstolen sedan ställning till om det kan anses bevisat att den åtalade begått brottet. Domstolen bestämmer också vilken påföljd, det vill säga vilket straff, som gärningspersonen ska dömas till och kan samtidigt avgöra vilket skadestånd som han eller hon ska betala till brottsoffret.
  • Den misstänkte kan också få ett straff utan att det blir rättegång. Så kan det bli om den misstänkte är ung eller om brottet är lindrigt och gärningspersonen har erkänt. Det kallas strafföreläggande. Strafföreläggandet har samma verkan som en dom och gärningspersonen kan tvingas att betala skadestånd.

RÄTTEGÅNGEN heter i domstolen huvudförhandling. Den äger rum i en RÄTTSSAL. Under huvudförhandlingen ska domstolen bestämma om den person som är misstänkt för ett brott ska dömas för det. Domstolen går igenom det som har betydelse i målet.

Vid rättegången deltar domarna, åklagaren och den misstänkte, som nu kallas den tilltalade. Rätten består oftast av fyra domare: en juristdomare, som är ordförande, och tre nämndemän, så kallade lekmannadomare. Dessutom finns en protokollförare som är anställd vid domstolen. Andra personer som vanligtvis är med är försvarsadvokat, målsägande och vittnen. Dessutom kan målsägandet ha ett målsägandebiträde, det vill säga en jurist som hjälper målsägandet före och under rättegången. Vid behov ska en tolk vara med och målsägandet har även rätt att ta med en stödperson.

Åklagaren redogör först för hur han eller hon anser att brottet har gått till. Det kallas sakframställan. Därefter får målsäganden berätta vad som hänt. Sedan får den tilltalade, det vill säga den misstänkte, berätta vad han eller hon anser har hänt och slutligen får eventuella vittnen säga vad de har sett eller hört. Har målsäganden begärt skadestånd tar domstolen även upp den frågan.

När huvudförhandlingen är avslutad ska domstolen döma i målet. Ofta meddelas domen direkt efter huvudförhandlingen. I mer komplicerade fall kan det dröja upp till två veckor och i undantagsfall ännu längre.

Separador

www.rättegångsskolan.se får du lära dig mer om hur en rättegång går till. Rättegångsskolan består av animationer, bilder, korta filmsekvenser och en berättarröst. Där finns också en längre film om en rättegång. Du kan också läsa mer under I domstolen.


Som brottsoffer har du alltid rätt att få stöd.

Målsägandebiträde
Vid vissa typer av brott har brottsoffret, det vill säga målsäganden, rätt till stöd av en jurist före och under rättegången, ett så kallat målsägandebiträde.

Särskild företrädare för barn
Om en vårdnadshavare, oftast förälder, misstänks för brott mot sitt barn kan barnet få en särskild företrädare. Detsamma gäller om den som misstänks för brottet står i ett nära förhållande till vårdnadshavaren.

Stödperson
Om du som brottsoffer vill kan du ta med dig en person till förhör under förundersökningen och under rättegången. Du kan välja någon som du redan känner eller vända dig till exempelvis Stödcentrum för unga brottsoffer eller Unga BOJ. För kontaktuppgifter, se Var kan jag få stöd?

Tolk
Om du som brottsoffer inte talar svenska, har talsvårigheter eller en allvarlig hörselnedsättning har du rätt till gratis tolk under utredningen hos polisen och under rättegången.

Vittnesstöd
Ett vittnesstöd är en person som finns i domstolens allmänna utrymmen, till exempel i väntsalen. Vittnesstödets uppgift är att hjälpa vittnen och målsäganden, att finnas till som medmänniska före och efter rättegången samt att vid behov förklara hur en rättegång går till. Vid de flesta domstolar kan vittnesstöden erbjuda vittnet eller brottsoffret möjligheten att vänta avskilt i särskilda vittnesstödsrum. Vittnesstöden får inte ta ställning i, eller diskutera, det brott som rättegången handlar om. Verksamheten med vittnesstöd finns idag vid samtliga tingsrätter och hovrätter i Sverige.